söndag 29 maj 2011

Ett öppet brev till SSU:arna som driver Frihet

När man söker efter ordet "frihet" på google kommer SSU:s medlemsstidning Frihet upp som första förslag. Men hur kan en grupp som säger sig stå för så massiva inskränkningar i individens handlingsfrihet som dagens stat innefattar ändå säga sig stå för frihet och dessutom att vilja "bekämpa alla strukturer som begränsar människors liv"? Jag kan inte se att de tar frågan om frihet på tillräckligt stort allvar, så jag skickade ett brev till folket på tidningen Frihet, för att se om de kan förklara hur de tänkt i dessa frågor.
Hej!

Jag hoppas att allt står väl till för er som jobbar med tidningen Frihet. Jag hade några frågor om tidningens namn och hur ni ser frihet gå ihop med den socialdemokratiska politiken.

På SSU:s hemsida, "Vad är frihet för dig?", står det klart att SSU med "frihet" menar en variant av "positiv frihet", d.v.s. frihet för individen att uppnå sina mål och önskningar. Denna positiva inställning verkar dras av en del bekymmer i att mäta frihet. Med detta menar jag att det torde vara klart att det innebär en inskränkning av individens frihet ifall denne blir tvingad att betala pengar till staten utan att ha gjort något (utöver att ha arbetat, sparat eller på annat sätt producerat för eller handlat på marknaden) eller frihetsberövad för att ha använt vissa droger, exempelvis. I det första fallet blir den beskattade individen mindre förmögen och får därmed sämre möjligheter att tillfredsställa sina önskemål, och i det andra fallet har man som inburad starkt begränsad rörelse- och handlingsfrihet. Problemet med att mäta frihet uppstår för den som säger sig stå för ett politiskt system där de två ovanstående fenomen tillåts och samtidigt säger att dessa är tillåtna, enligt ett frihetligt perspektiv. För, hur kan man veta att man uppnår mer valmöjligheter, gör det enklare för folk att uppnå deras drömmar, genom att fortsätta att upprätthålla denna politik? Om man menar att varje individ (eller en majoritet av dem?) får mer frihet på detta sätt, hur kan man mäta den positiva friheten man har utan dessa statliga ingrepp och den man har med dem?

Detta är förstås endast ett problem om man anser att statligt spenderande på diverse projekt och dess olika förbud görs för att maximera folks positiva frihet. Om det görs för andra anledningar behöver man inte jämföra olika nivåer av frihet. Är detta fallet, eller menar ni att det är ömsorgen om frihet som driver er till att stötta statens skatte- och förbudssystem? Om det är det senare, hur har ni kommit fram till att det systemet faktiskt ger mer frihet än att låta människor få behålla vad de producerar och få bestämma över vad de stoppar in i sin egen kropp? Tror ni att de anledningar ni har skulle vara tillräckliga för att övertyga en neutral observatör om det giltiga i den positionen (om ni råkade ha den)?

Om ni finner att ni har tid att ge ert svar på mina frågor skulle jag vara högst intresserad av att läsa det!

Det här brevet läggs även upp på min blogg, "Ordning och anarki".

Med frihetliga hälsningar

Carl Jakobsson

4 kommentarer:

  1. Väldigt! :-) Och förhoppningsvis får de lika roliga svar.

    SvaraRadera
  2. Men människor som intar droger gör det för att de är fast i ett destruktivt beroende; det är därför vi behöver en stigmatiserande förbudspolitik som kan "ta hand" om dessa stackars individer!

    Skämt åsido, skall bli intressant att se vad de svarar!

    SvaraRadera
  3. Jo, det vore skoj att höra deras svar, men nu har det dröjt nästan en vecka och de har inte ens bekräftat att de fått mitt mail. Skall ta och skicka ännu ett brev till dem.

    SvaraRadera