måndag 22 september 2014

Anarkokapitalism ≠ ingen stat

Den här rubriken ser säkert lite konstig ut, för är inte anarkokapitalism just ett samhälle utan en stat? Definitivt! Min poäng i det här inlägget är att belysa att anarkokapitalism är mer än bara att staten slutar existera, att det är annorlunda från alla möjliga situationer där det inte finns en stat, då det också är ett samhälle med ett decentraliserat rättssystem.

Låt mig komma med ett allra högst hypotetiskt scenario. En dag bestämmer sig en gammal magiker med mörkt skägg för att förtrolla alla byråkrater och politiker i ett land så att de bestämde sig för att fly landet, bosätta sig på Thailand och aldrig mer prata med någon annan igen. Dessa hundratusentals individer (riksdagsledamöter, kommunsekreterare, poliser, åklagare, fängelsedirektörer & co.) som ser till att statens dagliga arbete rullar kan nu inte längre göra detta. Statens maskineri och organisation är borttaget och därmed även våldsmonopolet. Samhället är - än så länge utan att bara trollkarlen vet om det - helt utan en stat. Efteråt berättar magikern vad han gjort, ber om ursäkt för eventuellt besvär och säger att det nog ändå går att prata med politikerna och byråkraterna (men inte om något som är relaterat till politik).

Nu är frågan, vad kommer att hända härnäst?

Utöver den själva magiska biten av historien så tror jag att de flesta blivit väldigt oroliga. Själva tanken att det skulle bli anarki får folk att agera i all hast: "Nu måste vi fixa ihop staten igen". Folk skulle gå till sina stadstorg (eller skriva på facebook) och diskutera vilka som får ta på sig jobbet att sköta de uppgifter som tjänstemännen tidigare fick göra, vilka som skulle samla in skatten, vilka som skulle agera polis och vilka som skulle skickas iväg som representanter till diverse internationella möten. Det skulle vara lite kaotiskt men efter några månader skulle det finnas en någorlunda fungerande stat i det svenska samhället igen.

Det finns en möjlighet att vi frihetsvänner skulle lyckas bilda ett eget samhälle under förvirringen och förklara det självständigt ifrån resten av samhället. Om en sådan här situation hade hänt i den spanska staten hade kanske katalanerna kunnat göra sig självständiga. Men, poängen är att en sådan här förändring inte hade varit långsiktig hållbar; det hade uppstått en ny politisk ordning efter ett litet tag.

Under tiden som det inte fanns en stat i sverige, var det då ett anarkokapitalistiskt samhälle? Var det en naturlig ordning där folk följer libertarianska lagar och upprätthållit dem på ett decentraliserat sätt?

Nej, det var ett samhälle utan några rättsliga institutioner och där, dessutom, nästan alla medborgare hade en moralisk uppfattning om att det var rätt att kränka andras friheter. Det var möjligtvis ett frihetligt samhälle, en anarki, ifall det inte hade funnits någon som hade startat ett uppbåd för att hindra någon från att öppna en heroin-klubb. Men den friheten hade inte haft några bärande institutioner; det fanns inte någon struktur, något maskineri eller någon ordning för att se till att friheten bevarades.

Alltså, det vi ankor förespråkar är inte bara ett politiskt tomrum som, likt i exemplet ovan, kan fyllas med vilket politiskt system som helst, utan det vi förespråkar är några institutioner för att göra det lättare för folk att samarbeta med att upprätthålla varandras frihet. Sedan bör också vem som helst vara fri att inte ha något politiskt samröre med andra och leva i ett politiskt vakuum eller skapa andra frivilliga institutioner. Men de förändringarna sker inom ett ramverk av olika skyddssammanslutningar för att upprätthålla varandras frihet.

Den här poängen, att anarkokapitalism inte bara är ett tomt politiskt vakuum - bara frånvaron utav någon rättslig institution - finns det många som inte uppskattar. Jag tror det är just den här poängen som folk inte förstår när de säger att, om en stat skulle försvinna, så skulle det tomrummet bara lämna plats för maffias och andra statsliknande organisationer att fylla. Och det här tomrummet, tror vissa, är också ett tecken på ett fritt samhälle, även när det här tomrummet existerar för att flera stater krigar med varandra (som i afghanistan).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar